tömmer hjärtat
0kommentarer
Okej, nu kommer jag göra något jag aldrig gjort förrut på bloggen. Skriva ett lite mindre glatt inlägg som kanske inte alla blir så glada för. Men jag känner att jag måste få det här ur mig... utan att någon avbryter, misstolkar eller hör det på fel sätt!
Okej, eftersom det förra inlägget var lite kryptiskt kan jag förklara att jag klockan 23.00 ikväll åkte in mot stan för att möta Nathalie så vi kunde åka till Metro för att festa loss med bl.a Malin och Anton. Kvart i tolv sitter jag och Nathalie på nästa tunnelbana och hoppar av på stationen där klubben ligger för att direkt hoppa på första bästa tunnelbana tillbaka igen. Jag kommer då hem halv 1 och det enda jag har gjort är åkt lite tunnelbana i klänning och party-make up!
SÅ.... till vad jag känner för detta...
just nu är jag grymt jävla pissed off! Grejen är den, att jag ÄR INTE pissed off på någon särskild person i den här situationen. Den jag är pissed off på är mig själv! När jag gick med på att gå ut ikväll så kände jag först verkligen inte för det. Men JAG talade in MIG SJÄLV på bättre tankar och tänkte att det ändå kunde bli en grymt rolig kväll!
Den egentliga anledningen till varför jag blev så SJUKT sur som jag blev när jag satte mig på tunnelbanan påväg hemåt igen var helt enkelt att jag skämdes. Jag skämdes över mig själv som hade stått här hemma och valt kläder, satt på mig klännningen... sminkat mig ordentligt, och åkt iväg in i natten. Så pinsamt!
Det kanske inte låter helt logiskt hur jag tänker. Men det är verkligen så jag känner. Jag hade lagt ner en massa tid på en kväll som sedan inte blev något.
ATT det inte blev något var många missödens fel. INTE någon särskild persons fel!
Så om mina vänner just nu tycker att jag är ett rövhål för att jag tänker egoistisk, eller för att jag är så sur och handlar irrationellt... beter mig lite konstigt... eller vad det nu kan vara! Så är jag VERKLIGEN INTE sur på någon av dem! Och ibland så måste man få bli pissed off!
Jag måste helt enkelt lära mig att stå på mig själv, lyssna på min första instinkt och köra på det jag tycker känns rätt från början. Ibland är det klart bra att vara lite spontan och inte helt insnöad på sin egen väg... men inte hela tiden. Och idag skulle jag bara stått på mig själv lite mer!
Nej nu ska jag gå och lägga mig, och försöka tänka bort den stora klumpen i magen! Fast först ska jag deppa lite över mig själv! Dumma människa!
Okej, eftersom det förra inlägget var lite kryptiskt kan jag förklara att jag klockan 23.00 ikväll åkte in mot stan för att möta Nathalie så vi kunde åka till Metro för att festa loss med bl.a Malin och Anton. Kvart i tolv sitter jag och Nathalie på nästa tunnelbana och hoppar av på stationen där klubben ligger för att direkt hoppa på första bästa tunnelbana tillbaka igen. Jag kommer då hem halv 1 och det enda jag har gjort är åkt lite tunnelbana i klänning och party-make up!
SÅ.... till vad jag känner för detta...
just nu är jag grymt jävla pissed off! Grejen är den, att jag ÄR INTE pissed off på någon särskild person i den här situationen. Den jag är pissed off på är mig själv! När jag gick med på att gå ut ikväll så kände jag först verkligen inte för det. Men JAG talade in MIG SJÄLV på bättre tankar och tänkte att det ändå kunde bli en grymt rolig kväll!
Den egentliga anledningen till varför jag blev så SJUKT sur som jag blev när jag satte mig på tunnelbanan påväg hemåt igen var helt enkelt att jag skämdes. Jag skämdes över mig själv som hade stått här hemma och valt kläder, satt på mig klännningen... sminkat mig ordentligt, och åkt iväg in i natten. Så pinsamt!
Det kanske inte låter helt logiskt hur jag tänker. Men det är verkligen så jag känner. Jag hade lagt ner en massa tid på en kväll som sedan inte blev något.
ATT det inte blev något var många missödens fel. INTE någon särskild persons fel!
Så om mina vänner just nu tycker att jag är ett rövhål för att jag tänker egoistisk, eller för att jag är så sur och handlar irrationellt... beter mig lite konstigt... eller vad det nu kan vara! Så är jag VERKLIGEN INTE sur på någon av dem! Och ibland så måste man få bli pissed off!
Jag måste helt enkelt lära mig att stå på mig själv, lyssna på min första instinkt och köra på det jag tycker känns rätt från början. Ibland är det klart bra att vara lite spontan och inte helt insnöad på sin egen väg... men inte hela tiden. Och idag skulle jag bara stått på mig själv lite mer!
Nej nu ska jag gå och lägga mig, och försöka tänka bort den stora klumpen i magen! Fast först ska jag deppa lite över mig själv! Dumma människa!
Kommentera